Min text om “den första IT-boomen,” även känd som “IT-bubblan,” den, oskuldsfulla, surrelistiska hysteri kring det unga internet som jag hade det skräckblandade nöjet att uppleva från första parket under åren kring millenieskiftet. Sällan har väl vår värld varit så framtida. Texten handlar i huvudsak om ett ämne som jag tidigare hade varit inne på: hur internets genombrott innebar en ultraradikal uppgradering av en karaktär som under hela min uppväxt hade varit utstött, isolerad, föraktad: nörden, denne manlige, tekniskt onanistiske människotyp vars triumftåg sedan dess har skenat allt vildare och som nu, ett kvartssekel senare, topprider vår värld. Först publicerad i Sekelskifte i Stockholm (Norstedts 2004).
Köp framtiden.nörd här! Eller som del i den totala samligen En svensk gonzo här! Utdrag, bilder mer mera nedan!
“Så faller då till sist också de övermogna plommonen med dova dunsar från sina grenar och med dem de första löven från mina körsbärsträd. Först efter halv sju om morgonen häver sig solens matt glödande rundel mödosamt som den skröplige ur sängen upp över trädtopparne på Genböte, dit ‘Stor-Anders’ Zorn fordom brukade ro ut med sina kullor. Några slitna gyllenbrynta strålar trevar sig fram mellan förhöstens flyende molnbankar När jag författar den här typen av naturskildringar så vandrar mina tankar på trygga, vältrampade stigar bort mot mina kolleger bland vårt fosterlands alla utdöda monumentala naturlyriker och prosaister—namn som Strindberg, Fröding, Karlfedt, Martinson, Jonson, Moberg, Fridegård, Dan Andersson och så många fler.
Jag sänder dock även en erinran till en mindre talangfull, hårt arbetande amatörlyriker som den gamle moderatledaren Gösta ‘Snuten’ Bohman.”
–framtiden.nörd, 2004
”Brittons kapitel Framtiden.nörd, ja så står det, är riktigt fint, om hur snabbt allt glöms bort, i hans funderingar om det kommer han fram till att kommer barn ens att minnas
Sina föräldrar?
Sen tar han itu med Nördarnas Revansch, alltså IT och
hur underbart det var och är för all världens nördar
vars hegemoni och mer eller mindre diktatur vi idag lever
i, nördarna rules, härskar, har tagit allt
Är det bra?
Så här kan det låta hos Britton:
‘Med sitt digitala världsspråk har nördarna slitit åt
Sig väldeliga stycken av det globala näringslivet
och nöjesindustrin. Den tabelltuggande nördkulturen har kopplat
strypgrepp på den unga opinionsblldningen och bitit sig
fast inom film, musik, mode, och mediavärlden, gnagt ur
dem från insidan och efterlämnat endast de ihåligt grinande
skalen. Snart om inte redan har de triumferat i sitt
yttersta uppsåt: att höja den tekniskt onanistiska
människotypens sexuella status.’
Kanske häcklas det sarkastiskt skönt elakt nagelfars
Och ord-djävlas det på diverse poddar och annat
Jag vet inte
Lyssnar inte på sånt
Men så mycket såhär hårt genomträngande och roligt vet
jag inte om det överhuvud skrivs idag
Det är förmodligen i mångt och mycket nördarnas fel
Och IT
Och hela skiten vi lever i idag
Nördarnas värld, Corona och miljökollaps
Det är tufft”
-Ulf Lundell, Vardagar 5
“Nu i vårt nya sekel, vårt nya millennium, klingar namnet Gösta Bohman knappast bekant bland framtidens folk i de yngre generationerna. Frågan är huruvida ens det namn som bärs av hans förre svärson, Carl ‘Grabben’ Bildt, ringer några klockor bland dagens ungdom i gemen. Sådan har blivit det politiska engagemangets otacksamma lott. Över huvud så har ju även våra stora människors halveringstid halverats i förfärande takt sedan den nya tiden tog vid.”
–framtiden.nörd, 2004
“Ni må skratta, men om det är något som vi har lärt av denna nya tid så är det den hårda läxan att den skrattar bäst som skrattar sist och att bakom det skrattet genljuder det svaga men genomskärande gnisslet av spruckna emaljkronor. Jag räknar med att eftermälets livslängd för en statsminister redan i nutid är nere på mindre än ett och ett halvt decennium och för låt säga en folkkär artist på högst halva den tiden. Se ännu några generationer flyta in i dåtiden och vem vågar gå ed på att den tidens barn kommer att minnas sina egna farföräldrar eller ens sina föräldrar?”
–framtiden.nörd, 2004
Relaterade artiklar:
En svensk gonzo
2016 utgav jag, i samarbete med Albert Bonniers förlag och min dåvarande förläggare Martin Kaunitz, e-boksamlingen En Svensk gonzo. Samlingen består av en serie på inte mindre än 24 e-böcker med texter på svenska som jag har publicerat i olika medier under åren 1995-2016, tillsammans med några nya jag skrev för utgivningen. Samt…
Skräck och hat i mode-Stockholm 1&2
Den här texten, eller dessa två texter, från 2012, har en tragikomisk bakgrundshistoria. De var tänkta som startskottet för en storstilad comeback i Dagens Nyheter för min del, med uppdaterade varianter av de gonzotexter jag skrev för DN På Stan under andra halvan av 1990-talet, klassiker samtliga som jag måste hävda om än blygsa…
Minimalist? Moi?
Plågad av portvinstå, sensommarspleen, proggig tysk greve, galen professor, japansk rastafari och horny art students i något som heter Boisbuchet. Så löd ingresstexten till denna text från min sena gonzoperiod, om jag får uttrycka det så, beställd av min vän Mark Isitt för designmagasinet Forum. Mitt uppdrag var att följa berätt…
Tokyo Tempo
Min vildsinta gonzosaga om mitt “återbesök” i min dåvarande “andra hemstad” Tokyo 2003, i sällskap med arkitekten Thomas Sandell och fotografen Mathias Johansson. Texten beställdes av min vän Mark Isitt för arkitektur- och designmagasinet Forum, för vilket Mark då var chefredaktör. Tillgänglig som separat e-bok och som del i min digitala skriftsamling
Beaverland
Denna text om min älskade andra (eller första..?) hembygd Dalarö var den största av de nya texter jag författade för min skriftsamling Sekelskifte i Stockholm, först publicerad 2004.
Feel the Light
Den mest omfattande och ambitiösa av de texter som jag författade för min bok Sekelskifte i Stockholm 2004 (möjligen i konkurrens med Beaverland). I likhet med några artiklar från min tidiga karrär som undersökande journalist så bygger Feel the Light
Nere i City
Texten om City, publicerad för första gången med omslag och över fyra sidor i DN Pa Stan före jul 1996, var min tredje större gonzotext någonsin, och den andra i ordningen för Dagens Nyheter, efter min så oerhört uppmärksammade och skandalösa debut med texten om Södermalm,
Om Gonzo—mitt manifest
Gonzo och gonzojournalistik är begrepp som myntades av och egentligen med ensamrätt tillhör min gamle litteräre fadersfigur Dr. Hunter S. Thompson, salig i åminnelse. Begreppet sägs ha använts för första gången i Thompsons magnifika The Kentucky Derby is Deca…